High fives are pretty great.

---

(Trumvirvel)

Igår kollade jag och Geir på Paranormal Activity 2. För er som sett den, eller ettan, vet att det är dörrar som öppnas och stängs, demoner som inte syns, gardiner och täcken som rör på sig med mera. Och för er som sett skräckfilm med mig vet att jag gillar å skrika.

Det här var faktiskt första gången jag också såg Geir bli lite nipprig av en skräckfilm (han höll för ögonen emmellanåt).

Hursomhelst.

När filmen var klar så öppnade vi fönstret för att få in luft och dörren var även öppen två centimeter för att jag glömt stänga den. Geir ligger med ryggen mot dörren och hör inte när våran lägenhetsägare öppnar ytterdörren (det skapar ett korsdrag) som gör att våran dörr sakta öppnas. Jag ser det här och säger till Geir "oj kolla dörren" varpå han vänder sig om, ser vad som händer, SKRIKER, kastar sig upp ur sängen och försöker med en halvt "gömma sig" manöver (så mycket för manlig trygghet) och jag ligger och beskådar spektaklet med ett asgarv (som Geir sen deltar i). Hysteriskt.